Hur gör man när en Assistansberättigad är uppenbarligt olämplig som arbetsgivare och får 1880-talets fabrikörer att framstå som arbetarvänliga.
Lars Olsson Jag fick lite reaktioner via Facebook på bloggens förra inlägg . Det var en gammal kamrat, Lars Olsson, som hade synpunkter på detta med det egna arbetsgivarskapet. Han funderade också litegrann omkring föräldrars inflytande över äldre barn och vuxna barns personliga assistans. Bland annat formulerade sig Lars så här. ”Hur gör man när en Assistansberättigad är uppenbarligt olämplig som arbetsgivare och får 1880-talets fabrikörer att framstå som arbetarvänliga”. Jag svarade som följer: När det gäller frågan om egna arbetsgivare inom den personliga assistansen, har jag egentligen inte någon annan synpunkt än att kraven på en egen arbetsgivare inte ska skilja sig stort från de krav vi ska ställa på arbetsgivare i övrigt. Jag tycker egentligen att det borde finnas riktlinjer från IVO även för egna arbetsgivare eller deras ställföreträdare. Kanske någon form av arbetsgivareutbildning som man ska gå igenom jag vet inte. Jag anser också att IV...