Assistansbruk med LSS-Partner

Så här kändes det att påtvingas internatskola för rörelsehindrade barn på 60- och 70-talet. Bilden är skapad med hjälp av Copilot. © Håkan Högberg 2025 Under 1960–1980 började samhällets syn på funktionsnedsättning förändras. Institutionerna ifrågasattes, rättighetsrörelsen växte – och P.C. Jersilds romaner blev en litterär spegel av människans kamp för värdighet i ett system som ofta glömde bort henne. Samhällsklimatet under 1960 och 1970 talet Under 1960- och 70-talet började samhällets syn på funktionsnedsättning förändras i grunden. Det var en tid av breda samhällsförändringar, där idéer om demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter fick ökad betydelse. Den svenska välfärdsstaten expanderade, och medborgarskapets innehåll omförhandlades – inte bara i ekonomiska termer, utan också i relation till kropp, funktion och delaktighet. Samhällsklimatet under denna period präglades av en växande kritik mot institutionalisering och paternalism. Många började ifrågasätta att personer ...

Under 1940–1960 präglades samhällets syn på funktionsnedsättning av medicinsk kontroll, disciplin och exkludering. Men samtidigt växte en motröst fram – i litteraturen, i rörelsen och i människors vardag. Moa Martinsons författarskap ger röst åt kroppens kamp och vardagens värdighet. I denna andra del av essän *"Och ändå är vi här"* fördjupar vi oss i en tid då funktionsrättsrörelsen började ta form – och där litteraturen blev en plats för motstånd. Del 2: 1940–1960 – Kontrollens epok och motröstens födelse Med Moa Martinson som litterär röst Polioepidemin slog klasslöst, men konsekvenserna slog ojämlikt. Skapad med hjälp av Copilot. © LSS-Partner 2025 2.1 Samhällets syn på funktionsnedsättning – mellan disciplin och exkludering Under perioden 1940 till 1960 präglades samhällets syn på funktionsnedsättning av en stark tro på medicinsk kontroll, social ingenjörskonst och disciplinering. Även om vissa förbättringar skedde, dominerade fortfarande en paternalistisk och exk...

   Del 1: 1860–1940 – Mellan nytta och nåd Med Selma Lagerlöf som litterär röst 1.1 Samhällets syn på funktionsnedsättning – mellan nytta och utestängning Under perioden 1860 till 1940 präglades Sveriges samhällsutveckling av industrialisering, urbanisering och nya idéer om arbete, utbildning och produktivitet. I denna omvandling blev funktionsnedsättning ofta synonymt med avvikelse – något som inte passade in i den nya samhällsordningen. Den som inte kunde arbeta, gå i skola eller leva självständigt betraktades som ett problem att hantera snarare än en människa att inkludera. Barn med intellektuell funktionsvariation kallades "idioter" eller "sinnesslöa", och betraktades som obildbara. De fick sällan tillgång till utbildning och placerades ofta på fattighus, hospital eller särskilda anstalter. Dessa institutioner var inte bara platser för vård – de var också verktyg för kontroll. Livet där präglades av disciplin, isolering och brist på självbestämmande. Männis...