Inlägg

Visar inlägg med etiketten Assistansbruk

Att leva i Göteborg med rullstol och personlig assistans

Bild
    Göteborg är på många sätt en enklare stad att leva i med rullstol än för 25 år sedan. Samtidigt kräver varje utflykt fortfarande planering, tålamod och reservlösningar. Mellan tillgänglighet i teorin och i praktiken finns ett glapp som präglar hela vardagen. Göteborg har blivit bättre me n inte bra © H.Högberg LSS-Partner.2026 Att röra sig – ett vardagsäventyr med hinderbana Att röra sig i lokalsamhället beskrivs ofta som något självklart. Man “går en sväng”, “slinker in”, “tar en kaffe”. För den som använder rullstol och har personlig assistans liknar samma aktiviteter snarare ett mindre projektarbete – gärna med planering, bemanning och riskanalys. I teorin är det offentliga rummet till för alla. I praktiken verkar det ofta byggt för människor som är rörliga, smala, snabba och utrustade med simultanförmågan att balansera en latte, öppna en tung dörr och småprata samtidigt. Den som inte passar in i mallen får istället träna på problemlösning: Hur hög är trot...

Att assistera en vuxen person med tandborstning – med respekt och teknik

Bild
  Tandborstning en arbetsuuppgift som kräver fingertoppskänsla. Illustration: Copilot & LSS-Partner 2025 Att borsta tänderna är en vardaglig rutin som många tar för given. Men för personer med funktionsnedsättning kan tandborstning vara en aktivitet som kräver stöd – både praktiskt och relationellt. Som assistent är det viktigt att närma sig uppgiften med respekt, lyhördhet och kunskap om olika tekniker. Själv tycker jag att tandborstning och rakning är de svåraste momenten att få assistans med. Jag tror att för mig handlar det om att man är i mitt ansikte och håller på... Första gången du assisterar: Börja med samtalet Innan du hjälper någon att borsta tänderna, ta reda på hur personen vill ha det. Fråga: - Vill du använda manuell eller elektrisk tandborste? - Vill du hålla borsten själv, eller vill du att jag gör det? - Hur brukar du göra med tandkräm, vatten och sköljning? Manuell tandborste – steg för steg 1. Förberedelse: Lägg tandkräm på borsten. Fukta den lätt...

En robot som personlig assistent kan det vara nått

Bild
  Många av oss som har personlig assistans är ganska irriterade på en del av arbetsmarknadslagstiftningen t.ex. begränsningarna när det gäller dygnspass, men tänk bara tanken. Att ha en personlig assistent som inte behöver äta, gå på toa, eller ha andra behov som ”stör” assistansen. En assistent som kan jobba 24/7 som nästan aldrig behöver vara ledig. NAO roboten,Tillverkare  Aldebaran Vi ser alla hur den digitala utvecklingen går framåt i rasande takt. Hemma styr jag till exempel mina lampor med rösten. På assistanskoll.se diskuteras hur den tekniska utvecklingen påverkar den personliga assistansen. Forskare runt om i världen arbetar intensivt med att skapa robotar som kan hjälpa oss i vardagen. Dessa robotar kommer att designas för att göra livet enklare. De ska kunna utföra praktiska uppgifter, som att duscha eller hjälpa med toabesök. Tanken är att de ska kunna vara till nytta och ge oss mer självständighet. Men är denna utveckling positiv för oss? Eller bör vi vara b...

Personliga assistenter är varken robotar eller vänner

Bild
Jag med kära "arbetskamraten" Hampus.   Vi människor är lika och att få till stånd bra personlig assistans handlar mycket om att få till stånd en fungerande relation mellan dig som arbetar som personlig assistent och dig som har personlig assistans. Personligen försöker jag ha ett förhållningssätt till mina assistenter att de är goda arbetskamrater, och medmänniskor, inte vänner eller robotar. När jag föreläser slår det mig att jag ofta kan hålla i princip samma föreläsning för personliga assistenter som för assistansberättigade. Jag tror att detta beror på att vi människor är ganska lika. Att få till stånd bra personlig assistans handlar mycket om att få till stånd en fungerande relation mellan den personliga assistenten och den assistansberättigade.  Själva yrket personlig assistent skapades för att tillgodose två djupt mänskliga behov/ mål . Nämligen behovet av självbestämmande i det egna vardagslivet och behovet av att ha en kontinuitet när det gäller vilka människor man ...

Att vara på koloni och läger med eller utan egna assistenter

Bild
  Jag lyssnade på ett inslag från radio Värmland. Det handlade om en barnkoloni för ungar med olika funktionsnedsättningar och jag kastades tillbaka till min egen barndom. Somrarnas koloni och lägerverksamhet var det bästa jag visste med somrarna, när jag var så där 11 12 år, och fram till 20. Vad var det som tjusade så med läger och kolonier? Jag var ju internatskoleunge och borde varit trött på att sova borta. Ändå var sommarens lägerverksamhet höjdpunkten på lovet. Förutom en massa kul aktiviteter tror jag att lägren var vår första erfarenhet av personlig assistans. För i alla fall på DHR:s läger hade varje unge en egen medhjälpare. Vilket gav en frihet, som inte var vardagsmat. Lägren var på det sättet en möjlighet att testa gränser, hitta på bus och annat förpubertalt. Senare när man kom upp i tonåren, blev naturligtvis det här med sex och tjejer intressant och ja jag fick min första kyss på ett läger och ja jag dansade mitt livs enda tryckare på ett läger samma kväll so...

Hur gör man när en Assistansberättigad är uppenbarligt olämplig som arbetsgivare och får 1880-talets fabrikörer att framstå som arbetarvänliga.

Bild
  Lars Olsson Jag fick lite reaktioner via Facebook på bloggens förra inlägg . Det var en gammal kamrat, Lars Olsson, som hade synpunkter på detta med det egna arbetsgivarskapet. Han funderade också litegrann omkring föräldrars inflytande över äldre barn och vuxna barns personliga assistans. Bland annat formulerade sig Lars så här.  ”Hur gör man när  en Assistansberättigad är uppenbarligt olämplig som arbetsgivare och får 1880-talets fabrikörer att framstå som arbetarvänliga”. Jag svarade som följer: När det gäller frågan om egna arbetsgivare inom den personliga assistansen, har jag egentligen inte någon annan synpunkt än att kraven på en egen arbetsgivare inte ska skilja sig stort från de krav vi ska ställa på arbetsgivare i övrigt.    Jag tycker egentligen att det borde finnas riktlinjer från IVO även för egna arbetsgivare eller deras ställföreträdare. Kanske någon form av arbetsgivareutbildning som man ska gå igenom jag vet inte. Jag anser också att IV...

Regeringen vill permanent slopa karensdagen för personliga assistenter

Bild
  I en intervju i DN 19 augusti med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) framgår det att man kan tänka sig att permanenta den slopade karensdagen för bl.a. personliga assistenter.   Det borde vara en relativt enkel reform att få igenom med samarbetspartierna. Under Covid-19 pandemin har vi sett hur hyresgäster på äldreboenden blivit smittade av personal som inte har sjukskrivit sig när man känt sig sjuk. Det har skapat både lidande och död, samt stora hål i sjukvårdens plånböcker. Både Kommunal och funktionsrättsrörelsen är positiva till förslaget. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi funderar på om bl.a. personliga assistenter ska slippa karensdagen i sjukförsäkringen permanent. Ardalan Shekarabi (S) Det framgår av en intervju i DN 19 augusti.. Både DHR (delaktighet handlingskraft rörelsefrihet) och Kommunal är positiva till en sådan här reform. Kommunal pekar på att ersättningen också måste räkna in rörliga delar av lönen när karensdagsersättningen räknas...

Varför har man personlig assistans

Bild
  Håkan Högberg Verksamhetsstöd, LSS Partner     Vägen till frihet och självständighet   Nu i dessa nedskärningstider är det lätt att glömma bort vad den personliga assistansen är för något och varför vi har den. För oss har den personliga assistansen alltid varit en väg till oberoende och självständighet. För många kan det värka motsägelsefullt att all sin vakna tid behöva ha någon med sig för att få det praktiska i vardagen att fungera. Var finns friheten och självständigheten i det? För att förstå detta måste man ha två saker med sig i vågskålen. För det första, hur var utgångsläget? För det andra, hur definierar vi frihet och självständighet? Utgångsläget   Hur gestaltade sig livet, innan den personliga assistansen genomfördes?   Som så mycket annat i Sverige, varierade det, beroende på var man bodde. Om man bodde i en liten kommun så var man i stort sett hänvisad till att bo på institutioner som äldreboende eller sjukhem. I mellanst...

Att skära ner Utan att ändra lagen

Bild
      Försäkringskassan har varit oerhört effektiv när det gäller att spara statens pengar, genom att ge avslag på nyansökningar om personlig assistans. I början av tjugohundratalet beviljades drygt 50% av alla nyansökningar. Sista kvartalet 2019 var siffran nere på cirka 15%. Detta utan några som helst lagändringar eller politiska beslut.   Hur har man burit sig åt för att klara det konststycket? För ett tag sedan läste jag en artikel av Albert Martinaaon i tidningen Funktionshinderpolitik [1] . Den handlade om Försäkringskassans strategier när det gäller att minska kostnaden för den personlig assistansen. Artikeln hade sitt ursprung i en forskningsrapport [2] från Linné universitetet där man framför allt pekade på tre strategier som Försäkringskassan använder för att kunna minska på antalet beviljade timmar. Strategierna är A) fragmentering: med fragmenteringen menar man att kassan t.ex. delar upp måltidssituationen eller klockar toalettsituationen. B) För...

Grattis Jonas!

Bild
I förra veckan fyllde Jonas Franksson, ordförande för STIL (Stockholms Independent Living förening) 42 år och vi på LSS-Partner ber att få gratulera! Jag träffade Jonas första gången när han var 12 år gammal och gjorde en intervju med honom om elevassistans. Vi kommer bägge två ihåg detta tillfälle med kärlek men idag får jag erkänna att jag känner mig gammal när lille Jonas är en man i yngre medelåldern. Jonas Franksson Jonas Franksson har det senaste 25 åren varit en originell och stridbar profil och aktivist när det gäller medborgerliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning generellt och rätten till personlig assistans i synnerhet… Jonas började sin bana som aktiv i Unga Rörelsehindrade. DHR:s (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet) ungdomsförbund. Efter ungdomstiden valde han dock inte att fortsätta inom moderförbundet. Istället valde han att ansluta sig till STIL. Under många år fungerade Jonas som deras anställde ”revolverman”, lobbyist.   I dag är ...