Assistansbruk med LSS-Partner

Assistans är frihet – Rädda LSS!" Bild från manifestation för personlig assistans, troligen spridd av RBU. Upphovsman okänd.     Vad får man egentligen hjälp med? – Vardagliga frågor om personlig assistans Det här är första delen i en serie om fem blogginlägg där vi på LSS-Partner går igenom vanliga vardagssituationer inom personlig assistans.I förra blogginlägget pratade vi om hur personlig assistans kan hjälpa till vid måltider. Till exempel att äta. Men vardagen består av mycket mer än bara mat. Många undrar: Vad får man egentligen hjälp med? Och var går gränsen mellan assistans och annat stöd? Vi vill berätta om vanliga situationer om vad som kan uppstå, och vad som gäller.    Får man hjälp att handla? Ja, det är vanligt att assistenter följer med till affären . Det kan handla om att skriva inköpslista, ta sig till butiken, plocka varor, betala och bära hem. Men det är viktigt att det du är med i affären och delaktig efter din förmåga. Att skicka a...

Måltiden som mötesplats Att äta är något vi alla gör varje dag. Det är enkelt – men också djupt personligt. För många är måltiden dagens höjdpunkt. En stund för vila, samtal och gemenskap. Men vad händer när man inte längre styr gaffeln själv? När någon annan hjälper till? Att få hjälp med att äta kan väcka känslor. Det handlar inte bara om mat, utan om tillit, självbestämmande och respekt. För den som får assistans är det viktigt att känna sig delaktig. För assistenten gäller det att vara lyhörd och följsam. Måltiden blir ett samspel – där båda har ansvar för att det ska fungera. Från matsal till middag Att få hjälp med att äta ser olika ut beroende på plats och situation. Hemma vid köksbordet är det ofta lugnt. Man kan prata om hur man vill ha maten, vilket tempo som passar, och vilken bestick som känns bäst. På jobbet, i matsalen, är det annorlunda. Där är det fler människor, mer ljud och mindre tid. På restaurang vill man kanske smälta in. Då kan det kännas viktigt att använda gaff...

  Med David Sikter som litterär röst Framtiden kräver både teknik och relation. Illustration: Copilot & LSS-Partner 2025 6.1 Samhällets framtida syn på funktionsnedsättning – från rättigheter till relationer När vi blickar framåt mot 2030-talet och bortom, står samhället inför avgörande vägval. Funktionsnedsättning kommer inte längre att handla enbart om diagnos eller stöd – utan om hur vi definierar mänsklighet, relation och värde i en tid av teknologisk förändring. Digitalisering, AI och bioteknik erbjuder nya möjligheter. Smarta hjälpmedel, neuroteknik och digitala gränssnitt kan förbättra livskvaliteten för många. Men tekniken bär också på risker. Vem får tillgång? Vem definierar vad som är "normal funktion"? Om tekniken används utan etisk medvetenhet, kan den förstärka exkludering snarare än motverka den. Statistik visar att personer med funktionsnedsättning fortfarande har lägre sysselsättningsgrad, sämre ekonomi och begränsad tillgång till utbildning. Fram...

Med Amanda Svensson som litterär röst lllustration med hjälp av Copilot © Håkan Högberg och LSS-Partner 2025.  Samhällets syn på funktionsnedsättning – från lagtext till livsvillkor Under perioden 2000–2025 har samhällets syn på funktionsnedsättning fortsatt att utvecklas. Från att ha formulerat rättigheter i lagar och policydokument, har fokus alltmer riktats mot hur dessa rättigheter faktiskt förverkligas i människors vardag. Det handlar om tillgänglighet, delaktighet och respekt – men också om att utmana kvarvarande normer och strukturer. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har varit central under hela perioden. Den ger rätt till personlig assistans, ledsagning, kontaktperson och andra insatser som ska möjliggöra ett självständigt liv. År 2009 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket ytterligare förstärkte individens rätt till jämlikhet. Men trots dessa framsteg har många vittnat om att rätt...

  Från institution till självbestämmande. © Bild genererad av Copilot Håkan Högberg LSS-Partner 2025 Del 4: När språket förändras och kroppen får rätt /> Under 1980–2000 skedde en avgörande förändring i synen på funktionsnedsättning. Institutionerna började avvecklas, rättigheter formulerades i lagtext – och Majgull Axelssons romaner blev en litterär spegel av kroppens tystnad och längtan efter erkännande.  Samhällets syn på funktionsnedsättning – från institution till individ Under perioden 1980–2000 skedde en avgörande förskjutning i samhällets syn på funktionsnedsättning. Från att ha betraktat oss med funktionsnedsättning som objekt för vård och kontroll, började samhället erkänna oss som medborgare med rätt till självbestämmande, delaktighet och respekt. Mot slutet av 1980-talet växte kritiken mot institutionsvården. Vittnesmål om vanvård, övergrepp och brist på självbestämmande ledde till en omvärdering av hela systemet. År 1994 infördes LSS –...

Så här kändes det att påtvingas internatskola för rörelsehindrade barn på 60- och 70-talet. Bilden är skapad med hjälp av Copilot. © Håkan Högberg 2025 Under 1960–1980 började samhällets syn på funktionsnedsättning förändras. Institutionerna ifrågasattes, rättighetsrörelsen växte – och P.C. Jersilds romaner blev en litterär spegel av människans kamp för värdighet i ett system som ofta glömde bort henne. Samhällsklimatet under 1960 och 1970 talet Under 1960- och 70-talet började samhällets syn på funktionsnedsättning förändras i grunden. Det var en tid av breda samhällsförändringar, där idéer om demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter fick ökad betydelse. Den svenska välfärdsstaten expanderade, och medborgarskapets innehåll omförhandlades – inte bara i ekonomiska termer, utan också i relation till kropp, funktion och delaktighet. Samhällsklimatet under denna period präglades av en växande kritik mot institutionalisering och paternalism. Många började ifrågasätta att personer ...

Under 1940–1960 präglades samhällets syn på funktionsnedsättning av medicinsk kontroll, disciplin och exkludering. Men samtidigt växte en motröst fram – i litteraturen, i rörelsen och i människors vardag. Moa Martinsons författarskap ger röst åt kroppens kamp och vardagens värdighet. I denna andra del av essän *"Och ändå är vi här"* fördjupar vi oss i en tid då funktionsrättsrörelsen började ta form – och där litteraturen blev en plats för motstånd. Del 2: 1940–1960 – Kontrollens epok och motröstens födelse Med Moa Martinson som litterär röst Polioepidemin slog klasslöst, men konsekvenserna slog ojämlikt. Skapad med hjälp av Copilot. © LSS-Partner 2025 2.1 Samhällets syn på funktionsnedsättning – mellan disciplin och exkludering Under perioden 1940 till 1960 präglades samhällets syn på funktionsnedsättning av en stark tro på medicinsk kontroll, social ingenjörskonst och disciplinering. Även om vissa förbättringar skedde, dominerade fortfarande en paternalistisk och exk...

   Del 1: 1860–1940 – Mellan nytta och nåd Med Selma Lagerlöf som litterär röst 1.1 Samhällets syn på funktionsnedsättning – mellan nytta och utestängning Under perioden 1860 till 1940 präglades Sveriges samhällsutveckling av industrialisering, urbanisering och nya idéer om arbete, utbildning och produktivitet. I denna omvandling blev funktionsnedsättning ofta synonymt med avvikelse – något som inte passade in i den nya samhällsordningen. Den som inte kunde arbeta, gå i skola eller leva självständigt betraktades som ett problem att hantera snarare än en människa att inkludera. Barn med intellektuell funktionsvariation kallades "idioter" eller "sinnesslöa", och betraktades som obildbara. De fick sällan tillgång till utbildning och placerades ofta på fattighus, hospital eller särskilda anstalter. Dessa institutioner var inte bara platser för vård – de var också verktyg för kontroll. Livet där präglades av disciplin, isolering och brist på självbestämmande. Männis...