Assistansbruk med LSS-Partner

  Av Håkan Högberg, LSS-Partner En berättelse som fastnade Alla talar om miljarderna - Vi vill bara leva Nyligen gav STIL ut rapporten Assistansen och miljardmyten . Den försöker reda ut vad som är myt och vad som är verklighet i diskussionen om fusk och kriminalitet inom den personliga assistansen. På ett av de många möten och rådslag jag genom åren deltagit i hos IFA minns jag särskilt en föreläsare från Skatteverket. Han talade om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringssystemet och menade att omkring tio procent kunde vara felaktiga, medan ungefär fem procent av dessa handlade om medvetet fusk. Översatt till assistansersättningen handlar det om stora pengar. Men frågan är inte om fusk förekommer. Frågan är hur säkra vi egentligen är på siffrorna när uppskattningarna ofta skiljer sig kraftigt från det som faktiskt kunnat bevisas. Att lura till sig assistansersättning är lika vidrigt som att lura sig till någon annan offentlig ersättning. Men trots åratal av deb...

 Av Håkan Högberg, LSS-Partner   1. Barndomens tomrum som aldrig riktigt lämnar oss Min berättelse om personlig assistans börjar långt innan assistansen. Den börjar på institution. På Bräcke Östergård och senare på Ekhaga. Vi barn hungrade efter närhet. ”Vi ville betyda något särskilt för någon av tanterna.” Jag minns hur jag satt utanför personalens omklädningsrum bara för att få se dem i sina privata kläder. Det var som att få en glimt av vilka de var när de inte var personal. Som om jag, för en kort stund, fick vara någon som betydde något. Det där tidiga tomrummet följer en genom livet. Det formar hur man knyter an, hur man söker trygghet och hur man förstår relationer. Det påverkar också hur man möter sina personliga assistenter — och hur nära relationen riskerar att bli. 2. När yrket kliver in i hemmet — och in i relationerna Familj, vänskap och assistans – tre relationer sida vid sida i vardagen. Det är lätt att tro att personlig assistans liknar andra jobb. M...

  Av Håkan Högberg, LSS-Partner I går ringde mobilen 07.10. Jag hade ställt alarmet för att hinna dricka kaffe innan jag skulle ringa vårdcentralen. Det finns få saker som slår känslan av att höra kaffebryggaren gå igång och sedan ta den första klunken medan dagen vaknar. Ofta tänker jag på hur mycket den stunden betyder för mig – och hur mycket makt över min egen tid jag faktiskt har.   Vissa styr sin egen tid – andra får den serverad med en åsikt     Det är lätt att glömma att detta inte är självklart för alla. För mig med personlig assistans är det möjligt. För andra, som har hemtjänst, kan samma sak vara en lyx. Tiden är mer än minuter Skillnaden mellan personlig assistans och hemtjänst beror till stor del på lagstiftningen. Socialtjänstlagen är en ramlag och har lägre krav på att ta hänsyn till individens önskemål. Den talar om skäliga levnadsförhållanden . LSS talar om goda levnadsvillkor . Det låter kanske som en liten skillnad, men den betyder...

    När något självklart blir ifrågasatt När kylan biter i kinderna och termometern visar tio minusgrader tänker de flesta av oss inte på att en jacka är en förutsättning för att komma ut. Men för många som lever med en funktionsnedsättning är det just här problemet börjar. Försäkringskassan anser nämligen att hjälp med att ta på sig en jacka inte är ett grundläggande behov. Det är svårt att förstå. Hur kan något så självklart bli oviktigt i myndighetens ögon? Att inte få hjälp med jackan i vinterkylan innebär att livet stannar vid ytterdörren – ändå räknas det inte som ett grundläggande behov.” Foto: M365 Copilot, genererad illustration för LSS ‑ Partner Ett system som tappat kontakten med verkligheten Jag är tacksam över att få arbeta på LSS‑Partner, där vi möter människor som varje dag gör sitt bästa för att leva ett aktivt och självständigt liv. Men jag ser också hur dagens system skapar hinder och oro. För många av våra kunder handlar assistansbehovet inte om ...

  Att köra permobil i svensk vinter är som att delta i ett extremt offroad-rally – utan att ha anmält sig frivilligt. När jag skulle hälsa på min fru förvandlades den korta biten från fordonet till en kamp mot mjuksnön. Men mitt i modden påmindes jag om något vackert: när tekniken sviker, vaknar medmänskligheten. Här är en hyllning till de barmhärtiga samariterna som gör friheten möjlig även när vintern biter. Permobil som vinterfordon Det finns ett särskilt ljud som uppstår när 150 kilo högteknologi möter tio centimeter nysnö. Det är inte det mjuka, frasiga ljudet av en vinterpromenad. Det är det envisa surrandet från en elmotor som kämpar mot naturlagarna, följt av den ödesdigra tystnaden när hjulen slutar driva och bara gräver sig djupare ner i mjuksnön. Att vara permobilförare på vintern är en materialsport där oddsen sällan är på min sida. Vi lever i ett land som uppfann både säkerhetsbältet och fyrhjulsdriften, men när det kommer till snöröjning av trottoarer och park...

Göteborg kallar det frihet – men låser in nyckeln i ett parkeringshus. När färdtjänstresor krymper till 28 per år och taxorna skjuter i höjden, blir varje tur en dyrköpt chans att lämna hemmet. Är det här ett transportsystem – eller en social frysbox? Taxorna upp – resorna ner Rätten att röra sig i Göteborg en dyr historia Göteborg kallar det frihet – men låser in nyckeln i ett parkeringshus. Färdtjänsten, som ska ge rörelsefrihet, har blivit en kylig kompromiss. Resorna har rasat. 2024 gjorde färdtjänstresenärer i Göteborg i snitt 28 resor per år. Rikssnittet är 32. Du får tillstånd, du får bilen – men nästan inte köra. [regionfakta.com] I februari 2024 kom nya taxor. Högkostnadsskydd infördes, men månadskortet försvann. 17 000 göteborgare drabbades. Några jublade över ”rättvisa”, andra undrade om politikerna förstod följderna. Nu kostar en kort resa 52–65 kr i lågtrafik och 65–78 kr i högtrafik – plus kilometeravgift om du lämnar kommunen. Samtidigt minskar antalet resor. [...

Måltiden som mötesplats Att äta är något vi alla gör varje dag. Det är enkelt – men också djupt personligt. För många är måltiden dagens höjdpunkt. En stund för vila, samtal och gemenskap. Men vad händer när man inte längre styr gaffeln själv? När någon annan hjälper till? Att få hjälp med att äta kan väcka känslor. Det handlar inte bara om mat, utan om tillit, självbestämmande och respekt. För den som får assistans är det viktigt att känna sig delaktig. För assistenten gäller det att vara lyhörd och följsam. Måltiden blir ett samspel – där båda har ansvar för att det ska fungera. Från matsal till middag Att få hjälp med att äta ser olika ut beroende på plats och situation. Hemma vid köksbordet är det ofta lugnt. Man kan prata om hur man vill ha maten, vilket tempo som passar, och vilken bestick som känns bäst. På jobbet, i matsalen, är det annorlunda. Där är det fler människor, mer ljud och mindre tid. På restaurang vill man kanske smälta in. Då kan det kännas viktigt att använda gaff...

  Med David Sikter som litterär röst Framtiden kräver både teknik och relation. Illustration: Copilot & LSS-Partner 2025 6.1 Samhällets framtida syn på funktionsnedsättning – från rättigheter till relationer När vi blickar framåt mot 2030-talet och bortom, står samhället inför avgörande vägval. Funktionsnedsättning kommer inte längre att handla enbart om diagnos eller stöd – utan om hur vi definierar mänsklighet, relation och värde i en tid av teknologisk förändring. Digitalisering, AI och bioteknik erbjuder nya möjligheter. Smarta hjälpmedel, neuroteknik och digitala gränssnitt kan förbättra livskvaliteten för många. Men tekniken bär också på risker. Vem får tillgång? Vem definierar vad som är "normal funktion"? Om tekniken används utan etisk medvetenhet, kan den förstärka exkludering snarare än motverka den. Statistik visar att personer med funktionsnedsättning fortfarande har lägre sysselsättningsgrad, sämre ekonomi och begränsad tillgång till utbildning. Fram...

Med Amanda Svensson som litterär röst lllustration med hjälp av Copilot © Håkan Högberg och LSS-Partner 2025.  Samhällets syn på funktionsnedsättning – från lagtext till livsvillkor Under perioden 2000–2025 har samhällets syn på funktionsnedsättning fortsatt att utvecklas. Från att ha formulerat rättigheter i lagar och policydokument, har fokus alltmer riktats mot hur dessa rättigheter faktiskt förverkligas i människors vardag. Det handlar om tillgänglighet, delaktighet och respekt – men också om att utmana kvarvarande normer och strukturer. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har varit central under hela perioden. Den ger rätt till personlig assistans, ledsagning, kontaktperson och andra insatser som ska möjliggöra ett självständigt liv. År 2009 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket ytterligare förstärkte individens rätt till jämlikhet. Men trots dessa framsteg har många vittnat om att rätt...

  Från institution till självbestämmande. © Bild genererad av Copilot Håkan Högberg LSS-Partner 2025 Del 4: När språket förändras och kroppen får rätt /> Under 1980–2000 skedde en avgörande förändring i synen på funktionsnedsättning. Institutionerna började avvecklas, rättigheter formulerades i lagtext – och Majgull Axelssons romaner blev en litterär spegel av kroppens tystnad och längtan efter erkännande.  Samhällets syn på funktionsnedsättning – från institution till individ Under perioden 1980–2000 skedde en avgörande förskjutning i samhällets syn på funktionsnedsättning. Från att ha betraktat oss med funktionsnedsättning som objekt för vård och kontroll, började samhället erkänna oss som medborgare med rätt till självbestämmande, delaktighet och respekt. Mot slutet av 1980-talet växte kritiken mot institutionsvården. Vittnesmål om vanvård, övergrepp och brist på självbestämmande ledde till en omvärdering av hela systemet. År 1994 infördes LSS –...