Assistansbruk med LSS-Partner

  Av Håkan Högberg – juli 2025 När LSS infördes var det en revolution. Personlig assistans gav oss frihet, självbestämmande och en plats i samhället. Men som vi sett i den här serien har mycket förändrats. Tolkningen av lagen har blivit snävare. Ekonomin har fått större makt än behoven. Och rättigheter har blivit något man måste bevisa – inte något man bara har. Vad gör vi nu? Vi står vid ett vägskäl. Ska vi fortsätta på den inslagna vägen – där kontroll, budget och misstänksamhet styr? Eller ska vi hitta tillbaka till det som var kärnan i LSS: människovärde, delaktighet och frihet? Funktionsrättsrörelsen behövs mer än någonsin Det är lätt att känna sig maktlös. Men historien visar att förändring är möjlig. LSS kom till tack vare en stark rörelse – människor som vägrade acceptera att leva i skuggan. Den rörelsen finns fortfarande. Och den behövs. Vi måste fortsätta berätta våra historier. Visa vad assistansen betyder i vardagen. Påminna om att det handlar om liv – int...

  Av Håkan Högberg Juli 2025 När LSS-reformen infördes 1994 var det med stora visioner om frihet, självbestämmande och jämlikhet. Personlig assistans blev snabbt en symbol för dessa värden. Men redan från början fanns en kluvenhet i politiken – mellan viljan att ge människor frihet och rädslan för vad det skulle kosta. Två stora felräkningar Redan under 1990-talet stod det klart att kostnaderna för personlig assistans skenade jämfört med vad staten hade räknat med. Det fanns framför allt två orsaker: Fler än väntat ansökte och beviljades assistans Man trodde att cirka 7 000 personer skulle omfattas av reformen. Men antalet växte snabbt. Fler än väntat uppfyllde kriterierna – och fler fick kännedom om sina rättigheter. Antalet timmar per person blev mycket högre än beräknat Staten räknade med ett genomsnitt på 40 timmar per vecka. Men redan första året låg snittet på 67 timmar. Det är alltså inte bara antalet personer som ökade – u...

  Av Håkan Högberg juli 2025 När Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) förändrar hur den tolkar LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – får det konsekvenser. Inte bara för juridiken, utan för människors liv. I det här inlägget tittar vi närmare på tre viktiga effekter av den nya rättspraxisen.   1. Rättssäkerheten urholkas Rättssäkerhet betyder att vi ska kunna förstå och förutse hur lagen fungerar. Men när HFD går från en tillitsbaserad till en dokumentationsbaserad modell, blir det svårare. Idag räcker det inte att ha ett behov – du måste också bevisa det på rätt sätt. Och det är inte alltid lätt. Begrepp som ”grundläggande behov” och ”integritetskänslig karaktär” är otydliga. Det gör att samma behov kan bedömas olika i olika kommuner – eller i olika domstolar. Det skapar osäkerhet. Och när besluten är svåra att förstå eller överklaga, blir lagen otillgänglig.   2. Lagstiftarens vilja försvagas När riksdagen stiftade LSS var syftet ...

  Av Håkan Högberg Juli 2025 1. 1990-talet – RÅ 1997 ref. 25: Självbestämmande i centrum Detta tidiga rättsfall från Regeringsrätten (föregångaren till HFD) slog fast att personlig assistans ska utformas efter den enskildes behov och önskemål. Domstolen betonade lagens intentioner: att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra, med självbestämmande och inflytande. Signal: Lagen tolkades generöst, i linje med förarbetenas idé om självbestämmande och delaktighet. 2. 2000-talet – RÅ 2009 ref. 57: Delmoment räcker inte Här slog HFD fast att hjälpbehov måste vara av viss omfattning för att räknas som grundläggande. Man kan inte längre lägga ihop flera små behov för att nå upp till gränsen. Signal: En mer teknisk och snäv tolkning av vad som räknas som behov – fokus flyttas från helhet till detaljer. 3. 2010-talet – HFD 2015 ref. 46: Psykisk funktionsnedsättning krävs I detta fall ansåg HFD att "annan hjälp som förutsätter ingående kunsk...

  av Håkan Högberg juli 2025 Vad är HFD? Fram till sekelskiftet, stod den assistansberättigades behov i centrum för personlig assistans. Men något har förändrats – och det började i domstolarna. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) är Sveriges högsta instans för mål som rör tvister mellan enskilda och myndigheter – till exempel beslut om personlig assistans. När HFD avgör ett mål, skapar det ofta ett  prejudikat  – en vägledande dom som andra domstolar och myndigheter måste följa. Det betyder att även om lagen inte har ändrats, kan en dom från HFD förändra hur lagen  tillämpas i praktiken . Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har under 2010-talet fattat flera avgörande beslut som har påverkat hur LSS tolkas Ett exempel är att egenvård , alltså sjukvårdsinsatser som du själv eller en assistent kan utföra, bara räknas om det finns tydlig dokumentation från vården [2] . Det har lett till att många kommuner kräver intyg och formulär – även när det handlar om e...

    Av Håkan Högberg – juli 2025 LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – är en av Sveriges mest långtgående välfärdsreformer. Den trädde i kraft 1994 och förändrade livet för många av oss. Men det är också en lag som sticker ut. En lag som inte riktigt passar in i det system som vuxit fram sedan dess.    Vad gör LSS så speciell? Till skillnad från andra sociala lagar, som Socialtjänstlagen (SoL), är LSS en rättighetslag . Det betyder att om du tillhör en av de tre personkretsarna och har behov av en viss insats – då har du rätt att få den . Det handlar inte om vad kommunen har råd med. Det handlar om dina rättigheter . Och det är inte bara en fråga om “skälig levnadsnivå” – som i SoL – utan om goda levnadsvillkor . Det är ett mycket högre krav.    En lag född ur kamp LSS kom inte från ingenstans. Den föddes ur en lång kamp för jämlikhet och självbestämmande . Under 1900-talets första hälft levde många personer m...

  Av Håkan Högberg – juli 2025 För att förstå vad som hänt med LSS och personlig assistans, måste vi också förstå en annan förändring – en som inte handlar om lagar, utan om hur samhället styrs . Den förändringen heter New Public Management , ofta förkortat NPM .   Vad är NPM? NPM är ett sätt att styra offentlig verksamhet – alltså sådant som kommuner, myndigheter och regioner gör. Idén kommer från företagsekonomin och började spridas på 1980-talet. Tanken var att staten skulle bli mer effektiv , ungefär som ett företag. I stället för att bara följa regler och ge service, skulle myndigheter börja tänka på resultat , konkurrens och kundnöjdhet .     Vad innebär det i praktiken? NPM bygger på några grundidéer: Mätbara mål – Allt ska kunna mätas och följas upp. Konkurrens – Privata företag ska kunna utföra offentliga tjänster. Kundtänkande – Medborgaren ses som en kund som ska kunna välja. Resultatstyrning – Fokus l...

  Av Håkan Högberg – juli 2025 Jag minns det tydligt. Det var tidigt 1990-tal och jag hade just blivit en del av en försöksverksamhet. En ny lag hade trätt i kraft – LSS , lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Med den kom något som förändrade allt: personlig assistans . För mig och många andra innebar det ett löfte om frihet . Frihet att leva som andra. Att kunna påverka sitt liv. Att få vara en del av samhället – inte bara överleva i det. Jag var en av de första som fick personlig assistans. Det var en tid av framtidstro och rättighetskamp . LSS var inte bara en ny lag – det var ett nytt sätt att se på människor med funktionsnedsättning. Den talade om självbestämmande , värdighet och delaktighet – inte som fina ord, utan som rättigheter .   Men något har hänt Under de senaste 25 åren har mycket förändrats. Inte genom att lagen skrivits om – utan genom att den tolkas annorlunda . Domstolar, särskilt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) , har ...