Assistansbruk med LSS-Partner

  Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Göteborg har kommit med en dom som oroar oss som har en såpass stor funktionsnedsättning att vi är berättigade till personlig assistans. Domstolen har slagit fast att trädgårdsskötsel inte är en del av den personliga assistansen. För mig är det ganska oviktigt om man får sköta sin trädgård med hjälp av personlig assistans eller inte. Jag har ingen trädgård att sköta. För mig är det viktigare att göra det jag gör just nu - att kunna skriva och uttrycka mig. Men om en trädgårdsintresserad person med personlig assistans inte får påta i trädgården med hjälp av sin assistent, får jag då skriva på min dator med hjälp av assistansen? Är det rätt att domstolen kan besluta om vad jag ägnar min fritid till? Sophie Karlsson, ordförande för Intresseföreningen för Assistansberättigade skrev en Sophie Karlsson IfA debattartikel  om detta i Göteborgs Posten och GP lade två sökord (taggar) till artikeln, personlig assistans och trädgård. På det sättet ...

  Lars Olsson Jag fick lite reaktioner via Facebook på bloggens förra inlägg . Det var en gammal kamrat, Lars Olsson, som hade synpunkter på detta med det egna arbetsgivarskapet. Han funderade också litegrann omkring föräldrars inflytande över äldre barn och vuxna barns personliga assistans. Bland annat formulerade sig Lars så här.  ”Hur gör man när  en Assistansberättigad är uppenbarligt olämplig som arbetsgivare och får 1880-talets fabrikörer att framstå som arbetarvänliga”. Jag svarade som följer: När det gäller frågan om egna arbetsgivare inom den personliga assistansen, har jag egentligen inte någon annan synpunkt än att kraven på en egen arbetsgivare inte ska skilja sig stort från de krav vi ska ställa på arbetsgivare i övrigt.    Jag tycker egentligen att det borde finnas riktlinjer från IVO även för egna arbetsgivare eller deras ställföreträdare. Kanske någon form av arbetsgivareutbildning som man ska gå igenom jag vet inte. Jag anser också att IV...

  9 juni hävdade Anneli Carlsson, Kommunal, i DagensArena att LSS värnar för hårt om assistansanvändares integritet. det försvårar insyn Carlsson pekar på ett antal problemområden som vi här på LSS Partner också ser även om vår analys ser helt annorlunda ut än hennes På LSS-Partners blogg, Assistansbruk kommer jag i några inlägg att analysera AC:s argument. Annelie Carlsson, Kommunal 9 juni hävdade Anneli Carlsson, Kommunal, i dagens Arena att LSS värnar för hårt om assistansanvändares integritet att det försvårar insyn. Hon menar utifrån sin fackliga horisont att den personliga assistansen uppmuntrar till välfärdsbrott. Detta är naturligtvis rent nys, i den mening att det inte finns något som pekar på att brottsligheten skulle vara högre inom den personliga assistansen m inom annan privat och offentligt finansierad verksamhet. Men hon pekar på ett antal problemområden som vi här på LSS Partner också ser även om vår analys ser helt annorlunda ut. Jag kommer här att redovisa henne...

En bild av personlig assistans... Från medborgare till patient Jag hittade av en slump en spännande artikel ( lagensomverktyg.se 20-02-28 ) på en sajt, Lagen som verktyg, som handlade om konsekvenserna av förslagen i en statlig utredning om vilken typ av kompetens/utbildning personal ska ha om man jobbar i en LSS-verksamhet. Frågan var; räcker det med att vara undersköterska för att jobba i en LSS-verksamhet tex bostad med särskild service? Intra, som är en tidskrift som skriver mycket om livsvillkoren för medborgare med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) och STIL (Stockholms Independent Living Förening) driver ju tesen att om man ska ha utbildning för att arbeta inom LSS så är det inte vårdutbildning, utan utbildning i att ge stöd. STIL hävdar att personliga assistenter generellt sett inte behöver någon utbildning innan de får jobbet eftersom varje uppdrag som personlig assistent skiljer sig så åt mellan individer att eventuella utbildningsbehov måste ske i samverkan med den s...

  Jasmine Berglund foto svt.se SVT nyheter/Västernorrland har i flera intervjuer speglat situationen för Jasmine som fick en allvarlig hjärnskada efter en svår bilolycka för 1,5 år sedan. Föräldrarna menar att Jasmine efter olyckan inte fått tillgång till den rehabilitering hon så väl behöver. Utlåtanden från neurologspecialister vid flera universitetssjukhus menar att rehabilitering borde påbörjats tidigare och föräldrarna har nu anmält Sundsvalls sjukhus till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Anhörigstödjare Gun Ingvarsson och förbundssekreterare Cecilia Boestad vid Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft menar att sjukhuset agerat felaktigt. Jasmine har inte fått tillgång till en kvalificerad rehabiliteringsmedicinsk bedömning varför det inte går att, som sjukhuset gjort, säga att hon inte kommer att vakna upp ur sitt vegetativa tillstånd. Hjärnkraft har under flera år arbetat för att bedömning av personer med djup medvetandesänkning efter förvärvad hjärnskada bör utredas av special...

  Hon hette Elisabeth. Hennes bästa kompis, tror jag hette Roza   Konstnär: Zalina Dabla 1981 anses som det mest jämlika året, som Sverige upplevt. Men det gällde inte alla. Jag hade en kompis från Malmö. Hon hette Elisabeth. Hennes bästa kompis, jag tror hon hette Roza.  De var unga vuxna, och när tjejerna var ute och tittade på kläder, hände det ofta att de blev stoppade av butikspersonalen. För Elisabeths del handlade det om att hennes höftproteser utlöste butikens larm. För Rozas del handlade det om att hon var rom och därför misstänktes för snatteri.  Man kan säga att Elisabeth blev misstänkt för stöld p.g.a. sin funktionsnedsättning – men det handlade om undermålig teknik. För Rozas del handlade det hela om fördomar mot romer. Jag tänker ibland på vilken mardröm det måste ha varit för de bägge tjejerna, att bli diskriminerade för något som låg helt utanför deras kontroll. En Funktionsnedsättning och etnisk bakgrund gjorde att de när som helst kunde bli ...

  Jonas Franksson,Ordf STIL   MR DAGARNA I UPPSALA Denna digitala konferens handlar om MR. En av frågorna som har lyfts är att, det är alldeles för stora skillnader mellan olika regioner och kommuner i landet. På Svenska kyrkans seminarium Mänskliga rättigheter en fråga om var man bor menade Jonas Franksson att man måste införa ett medborgargolv - Ett slags minsta godtagbara standard på efterlevnad av funktionsrättskonventionen.  Vi här på LSS Partner, ser t.ex. i vår vardag stora skillnader mellan hur kommunerna bedömer personlig assistans och andra LSS insatser. Sverige har fått kritik från FN. Kritiken gäller hur man följer upp olika konventioner inom mänskliga rättigheter. Då särskilt barnkonventionen och funktionsrättskonventionen. Tex. den fysiska tillgängligheten. Vi har ingen aning om hur många bostäder som är tillgängliga för personer med omfattande nedsatt rörelseförmåga eller hur stor del av kollektivtrafiken som är tillgängliggjord och om gjorda åtgärder har...