Assistansbruk med LSS-Partner

Från stenålderns grottor till dagens samhälle har människor med funktionsnedsättning alltid funnits – och alltid behövt stöd. Historien visar att omsorgens ursprung är uråldrigt, och att personlig assistans är en modern fortsättning på samma mänskliga behov. AI genererad bild inspirerad från en kampanj av Danskt invalidförbund Jag har alltid varit historiskt intresserad. Därför blir jag exalterad när jag stöter på spår av funktionsnedsättningar i historien. För många år sedan lärde mig en god vän, som var arkeolog att att det finns något som kallas skrivbordsarkeologi att skelett från tiden innan stenåldern kan berätta om funktionshinderhistorien Det är en tanke som förändrar allt: V i har alltid varit här. Omsorgens ursprung – långt före civilisationen För 45 000 år sedan levde en neandertalare i dagens Irak . Han kallas Shanidar 1 . Hans liv var allt annat än enkelt: krossad skalle, blind på ena ögat, förtvinad arm, halt och troligen döv. Ändå blev han gam...

Personlig assistans 2025 – förändringar och deras konsekvenser Personlig assistans är mer än en insats. Den är frihet, trygghet och möjligheten att leva ett liv på egna villkor. Men 2025 har varit ett år av förändringar som påverkar både brukare och assistenter. Vad har hänt – och vilka effekter ser vi nu? Höjningen som inte räckte I januari höjdes schablonbeloppet till 342,60 kronor per timme . Förhöjt belopp kan bli upp till 383,70 kronor . Det lät som en förbättring, men jämför med löneökningarna på arbetsmarknaden – 6,4 % över två år . Många anordnare varnade tidigt för att höjningen inte täcker kostnaderna. Effekten? Flera assistansföretag har dragit ner på utbildning och kompetensutveckling. Vissa har höjt administrationsavgifter. Brukare märker att det blir svårare att behålla samma assistenter. Kvaliteten riskerar att bli ojämn. Nya regler – men färre får assistans Lagändringarna skulle stärka rätten till assistans. Nya grundläggande behov infördes, som förebyggande stöd vid ps...

  Tandborstning en arbetsuuppgift som kräver fingertoppskänsla. Illustration: Copilot & LSS-Partner 2025 Att borsta tänderna är en vardaglig rutin som många tar för given. Men för personer med funktionsnedsättning kan tandborstning vara en aktivitet som kräver stöd – både praktiskt och relationellt. Som assistent är det viktigt att närma sig uppgiften med respekt, lyhördhet och kunskap om olika tekniker. Själv tycker jag att tandborstning och rakning är de svåraste momenten att få assistans med. Jag tror att för mig handlar det om att man är i mitt ansikte och håller på... Första gången du assisterar: Börja med samtalet Innan du hjälper någon att borsta tänderna, ta reda på hur personen vill ha det. Fråga: - Vill du använda manuell eller elektrisk tandborste? - Vill du hålla borsten själv, eller vill du att jag gör det? - Hur brukar du göra med tandkräm, vatten och sköljning? Manuell tandborste – steg för steg 1. Förberedelse: Lägg tandkräm på borsten. Fukta den lätt...

  Introduktion: Annika Jacobson och Röster från en okänd värld Kokbok som Annika Jacobson och Annika Unnbom skrev 2006   Annika Jacobson är doktor i pedagogik och har själv erfarenhet av att leva med rörelsehinder. År 1996 skrev hon en avhandling vid Stockholms universitet: Röster från en okänd värld. Där intervjuar hon personer som då levde med boendeservice – ett system som var vanligt innan personlig assistans fanns. Jacobson undersöker inte bara hur hjälpen fungerar praktiskt. Hon visar också hur den påverkar människors identitet, relationer och känsla av värdighet. Hon använder teorier från Michel Foucault och Thomas Mathiesen för att förstå hur makt och kontroll kan finnas i vardaglig omsorg. Hennes arbete är fortfarande viktigt – särskilt för att förstå varför personlig assistans är så betydelsefull.   Faktaruta   Michel Foucault Michel Foucault (1926–1984) var en fransk filosof och idéhistoriker. Han är mest känd för sina studier om makt...

Assistans är frihet – Rädda LSS!" Bild från manifestation för personlig assistans, troligen spridd av RBU. Upphovsman okänd.     Vad får man egentligen hjälp med? – Vardagliga frågor om personlig assistans Det här är första delen i en serie om fem blogginlägg där vi på LSS-Partner går igenom vanliga vardagssituationer inom personlig assistans.I förra blogginlägget pratade vi om hur personlig assistans kan hjälpa till vid måltider. Till exempel att äta. Men vardagen består av mycket mer än bara mat. Många undrar: Vad får man egentligen hjälp med? Och var går gränsen mellan assistans och annat stöd? Vi vill berätta om vanliga situationer om vad som kan uppstå, och vad som gäller.    Får man hjälp att handla? Ja, det är vanligt att assistenter följer med till affären . Det kan handla om att skriva inköpslista, ta sig till butiken, plocka varor, betala och bära hem. Men det är viktigt att det du är med i affären och delaktig efter din förmåga. Att skicka a...

Måltiden som mötesplats Att äta är något vi alla gör varje dag. Det är enkelt – men också djupt personligt. För många är måltiden dagens höjdpunkt. En stund för vila, samtal och gemenskap. Men vad händer när man inte längre styr gaffeln själv? När någon annan hjälper till? Att få hjälp med att äta kan väcka känslor. Det handlar inte bara om mat, utan om tillit, självbestämmande och respekt. För den som får assistans är det viktigt att känna sig delaktig. För assistenten gäller det att vara lyhörd och följsam. Måltiden blir ett samspel – där båda har ansvar för att det ska fungera. Från matsal till middag Att få hjälp med att äta ser olika ut beroende på plats och situation. Hemma vid köksbordet är det ofta lugnt. Man kan prata om hur man vill ha maten, vilket tempo som passar, och vilken bestick som känns bäst. På jobbet, i matsalen, är det annorlunda. Där är det fler människor, mer ljud och mindre tid. På restaurang vill man kanske smälta in. Då kan det kännas viktigt att använda gaff...

  Med David Sikter som litterär röst Framtiden kräver både teknik och relation. Illustration: Copilot & LSS-Partner 2025 6.1 Samhällets framtida syn på funktionsnedsättning – från rättigheter till relationer När vi blickar framåt mot 2030-talet och bortom, står samhället inför avgörande vägval. Funktionsnedsättning kommer inte längre att handla enbart om diagnos eller stöd – utan om hur vi definierar mänsklighet, relation och värde i en tid av teknologisk förändring. Digitalisering, AI och bioteknik erbjuder nya möjligheter. Smarta hjälpmedel, neuroteknik och digitala gränssnitt kan förbättra livskvaliteten för många. Men tekniken bär också på risker. Vem får tillgång? Vem definierar vad som är "normal funktion"? Om tekniken används utan etisk medvetenhet, kan den förstärka exkludering snarare än motverka den. Statistik visar att personer med funktionsnedsättning fortfarande har lägre sysselsättningsgrad, sämre ekonomi och begränsad tillgång till utbildning. Fram...