2025 har handlat om höjningar, nya regler. Vad innebär framtiden för dig

Personlig assistans 2025 – förändringar och deras konsekvenser

Personlig assistans är mer än en insats. Den är frihet, trygghet och möjligheten att leva ett liv på egna villkor. Men 2025 har varit ett år av förändringar som påverkar både brukare och assistenter. Vad har hänt – och vilka effekter ser vi nu?

Höjningen som inte räckte

I januari höjdes schablonbeloppet till 342,60 kronor per timme. Förhöjt belopp kan bli upp till 383,70 kronor. Det lät som en förbättring, men jämför med löneökningarna på arbetsmarknaden – 6,4 % över två år. Många anordnare varnade tidigt för att höjningen inte täcker kostnaderna.

Effekten? Flera assistansföretag har dragit ner på utbildning och kompetensutveckling. Vissa har höjt administrationsavgifter. Brukare märker att det blir svårare att behålla samma assistenter. Kvaliteten riskerar att bli ojämn.

Nya regler – men färre får assistans

Lagändringarna skulle stärka rätten till assistans. Nya grundläggande behov infördes, som förebyggande stöd vid psykisk funktionsnedsättning och hjälp vid medicinska tillstånd som kräver tillsyn större delen av dygnet.

Men statistiken talar sitt tydliga språk: antalet assistansberättigade har fortsatt att minska. I maj 2025 noterades ett nytt bottenrekord. Varför?

En viktig förklaring är att behovet ”ingående kännedom” togs bort. Tidigare var detta ett grundläggande behov som gav rätt till assistans när stödet krävde djup kunskap om personens funktionsnedsättning, beteenden och hälsotillstånd.

När det försvann blev bedömningarna hårdare. Försäkringskassan menar att de nya reglerna täcker samma behov, men många brukare upplever motsatsen. Personer med komplexa behov, som kräver kontinuitet och trygghet, har fått avslag. Effekten är tydlig: fler familjer tvingas ta över ansvaret, och stressen ökar.

Förstatligandet – en lång väntan

Regeringen vill att assistansen ska bli statlig 2026. Målet är enhetliga regler och mindre skillnader mellan kommuner. Men processen är komplicerad. Det finns frågor om kostnader, behovsbedömningar och hur kommunerna ska fasas ut.

Effekten hittills? Osäkerhet. Brukare undrar om de ska byta anordnare eller vänta. Assistenter oroar sig för anställningstryggheten. Och handläggningstiderna har blivit längre – något som märks redan nu.

Praktiska konsekvenser i vardagen

Förändringarna har gjort planeringen svårare. Brukare behöver dokumentera sin vardag mer noggrant än tidigare. Ansökningar kräver detaljerade beskrivningar av behov, ofta med medicinska intyg.

Tips för dig som vill vara förberedd:

  • Gå igenom din assistansplan tillsammans med din anordnare.
  • Dokumentera allt – från morgonrutiner till tillsyn vid medicinska tillstånd.
  • Ha en krisplan. Projekt Krisstöd erbjuder mallar för elavbrott, sjukdom och andra nödsituationer.



©2025 H. Högberg och LSS-Partner


Vad betyder detta för framtiden?

Personlig assistans är en rättighet, men den måste försvaras. Effekterna av årets förändringar visar att lagtext inte alltid ger trygghet i praktiken. När ”ingående kännedom” försvann tappade många en viktig grund för sin assistans. Höjningen av ersättningen har inte räckt för att säkra kvaliteten. Och förstatligandet är fortfarande en vision, inte en verklighet.

Det är lätt att känna oro. Men det finns också hopp. Nya behov i lagen kan ge fler rätt till stöd – om bedömningarna blir rättvisa. Och en statlig assistans kan ge mer likvärdighet, även om vägen dit är lång.

Tills dess gäller det att vara aktiv: ställ frågor, följ debatten och dela erfarenheter. Tillsammans kan vi se till att assistansen fortsätter vara en väg till frihet – inte en kamp för överlevnad.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jacka i minusgrader? Inte ett grundläggande behov, enligt Försäkringskassan

Mer än bara minuter – jakten på den goda assistansen

CP - När kroppen jobbar övertid från födseln