Tänk vad svårt det är att bara få leva ett helt vanligt liv.

Tobias Holmberg

 


Världen är full av ytligt bekanta. En av dem jag uppskattar är Tobias Holmberg, en vänsterpartist från Östergötland, som också är en del av aktivist gänget, när det gäller rätten till personlig assistans. Han intervjuas på Assistanskoll om livet under  Covid 19. Tobias menade att det är riskgrupperna som fått betala för att majoriteten ska komma så lindrigt undan som möjligt. Tobias har haft COVID 19 men hade tur då han klarade av att vara hemma under sjukdomstiden.

Under pandemin har Tobias arbetat på distans. Hans nuvarande jobb är som politisk sekreterare för Vänsterpartiet i Linköping:

-          Jag har blivit en fena på distansmöten säger Tobias.

 Han menar att man känner av isoleringen i väldigt hög grad, då kraven på honom som är en i riskgrupperna är hårdare än det är på majoriteten av befolkningen. Han tycker att man lämnat de att de som tillhör riskgruppen åt sitt öde, för att majoritetssamhället ska kunna leva så normalt som möjligt.

 Assistansen har fungerat förhållandevis väl, men stödet från sjukvården och det övriga samhället har enligt honom varit obefintligt. Det stöd han har fått är från sin assistansanordnare.

 

Om du vill höra mer om Tobias tankar omkring anemin och möjligheten att leva ett så normalt liv som möjligt så kan lyssna på hans och filosofen Emma Åstrand podcast, Full rulle.

Att bara leva ett vanligt liv - Varför ska det kännas som en prestation

Håkan Högberg, LSS-Partner
Vi på LSS Partner blir lyckliga ända in i företagssjälen när vi läser om eller på annat sätt stöter på människor som med hjälp av personlig assistans kan leva ganska vanliga liv. Komma upp ur sängen på morgonen, sitta och bliga morgonsurt i tidningen, plattan eller telefonen. Kränga på sig jackan, gå ner till hållplatsen Gå på en afterwork efter jobbet ta sig hem. Sedan på kvällen göra det minsta möjliga. Kanske kolla en film på Netflix. Pussa lite på partnern. Slänga sig i duschen för att sedan krypa till kojs. Inga märkvärdigheter, men för oss som är i behov av mycket praktisk hjälp i livet, känns ett sådant vardagsliv som en lyx. En lyx som vi hela tiden är rädda för att förlora

 

 

I




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jacka i minusgrader? Inte ett grundläggande behov, enligt Försäkringskassan

Bild
    När något självklart blir ifrågasatt När kylan biter i kinderna och termometern visar tio minusgrader tänker de flesta av oss inte på att en jacka är en förutsättning för att komma ut. Men för många som lever med en funktionsnedsättning är det just här problemet börjar. Försäkringskassan anser nämligen att hjälp med att ta på sig en jacka inte är ett grundläggande behov. Det är svårt att förstå. Hur kan något så självklart bli oviktigt i myndighetens ögon? Att inte få hjälp med jackan i vinterkylan innebär att livet stannar vid ytterdörren – ändå räknas det inte som ett grundläggande behov.” Foto: M365 Copilot, genererad illustration för LSS ‑ Partner Ett system som tappat kontakten med verkligheten Jag är tacksam över att få arbeta på LSS‑Partner, där vi möter människor som varje dag gör sitt bästa för att leva ett aktivt och självständigt liv. Men jag ser också hur dagens system skapar hinder och oro. För många av våra kunder handlar assistansbehovet inte om ...
Läs mer

Mer än bara minuter – jakten på den goda assistansen

Bild
 Sitter här med kaffekoppen och funderar över ett ord som svänger rätt friskt i vår bransch just nu: kvalitet. Jag har haft personlig assistans sedan 1990. Det är så länge att jag minns tiden när vi fortfarande förklarade för folk att nej, det är inte ”hemtjänst på hjul” vi pratar om. Under alla dessa år, både som användare och i mitt yrkesliv, har jag insett att kvalitet inte är något som bara går att fånga i ett snyggt Excel-ark, hur mycket vissa myndigheter än försöker. För mig handlar kvalitet om doften av nymalet kaffe, om att komma i tid till ett möte och om friheten att kunna vara en tjurig gubbe precis när jag vill, utan att behöva be om lov.  Jag och några goda vänner firar en födelsedag När livet inte ryms i en tabell Vi pratar ofta om assistans i form av timmar och beslut. Men har ni tänkt på hur märkligt det är att försöka klocka mänsklig värdighet? Kvalitet för mig börjar i det enkla: att jag äger min dag. Det är jag som ska styra skutan, inte ett administrativ...
Läs mer

CP - När kroppen jobbar övertid från födseln

Bild
      Min styrka handlar inte om att jag klarar mig själv, utan om att jag har lärt mig att använda verktygen för att leva fullt ut." Följ med in i en vardag där kroppen arbetar hårdare än genomsnittet och där personlig assistans är skillnaden mellan att tömma energidepån före frukost eller att faktiskt kunna delta i livet. En text om  strategier och konsten att leva, även när livet känns som att sätta ihop en IKEA möbel utan ritning.  Morgonen – en nystart med förbehåll Det finns morgnar när allt känns ovanligt samordnat. Kaffet smakar rätt, solen faller fint in i rummet och mitt mentala fokus är skarpt. Men även dessa morgnar är kroppen – den där kroppen som kom till världen med en CP‑skada – ett projekt som kräver full stöttning. Trots att morgonen är min piggaste tid, är jag helt beroende av assistansens händer för att komma ur sängen, sköta min hygien och bli påklädd. Morgonen är som en kort ”happy hour” i nervsystemet. Allt är lite mjukare och ...
Läs mer