Att vara på koloni och läger med eller utan egna assistenter

 

Jag lyssnade på ett inslag från radio Värmland. Det handlade om en barnkoloni för ungar med olika funktionsnedsättningar och jag kastades tillbaka till min egen barndom.

Somrarnas koloni och lägerverksamhet var det bästa jag visste med somrarna, när jag var så där 11 12 år, och fram till 20. Vad var det som tjusade så med läger och kolonier? Jag var ju internatskoleunge och borde varit trött på att sova borta. Ändå var sommarens lägerverksamhet höjdpunkten på lovet. Förutom en massa kul aktiviteter tror jag att lägren var vår första erfarenhet av personlig assistans. För i alla fall på DHR:s läger hade varje unge en egen medhjälpare. Vilket gav en frihet, som inte var vardagsmat. Lägren var på det sättet en möjlighet att testa gränser, hitta på bus och annat förpubertalt.

Senare när man kom upp i tonåren, blev naturligtvis det här med sex och tjejer intressant och ja jag fick min första kyss på ett läger och ja jag dansade mitt livs enda tryckare på ett läger samma kväll som det kablades ut i världen att Elvis var död.

Vad har lägerverksamheten för betydelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättning idag? Det kan ju inte handla om samma känsla av frihet som när jag var barn. För många av det här barnen är det ju vardag med den frihet som personlig assistans innebär.

Jag vet att lägren ofta användes och används som en avlastning för föräldrar, som kan få tid att ägna sig åt resten av familjen eller bara för varandra. Ur ett funkis perspektiv så kan man också säga att avlastningen är ömsesidig. För många av ungdomarna känns det som en avlastning att få komma ifrån sina föräldrar ett par veckor.

Bild från RG aktiv rehabilitering

Jag undrar om inte en del av ungdomarna också skulle må bra av att använda andra assistenter än sina ordinarie. Ett läger ska ju inspirera, till nya sätt att göra saker på. Om man har med sig sitt vanliga assistentgäng, är det då inte lätt att köra samma gamla rutiner och svårt att komma in i gemenskapen på lägret.

Detta är tankar från en gammal lägerräv. Det skulle bara kul att få respons från er som åker på läger och andra typer av liknande aktiviteter idag. Är det alltid en fördel att ta med sig gamla vana och inkörda assistenter eller vore det bättre att använda sig av assistenter knutna till lägret?