Del 2: Vad är New Public Management – och varför påverkar det oss?
Av Håkan Högberg – juli 2025
För att förstå vad som hänt med LSS och personlig assistans,
måste vi också förstå en annan förändring – en som inte handlar om lagar, utan
om hur samhället styrs.
Den förändringen heter New Public Management, ofta
förkortat NPM.
Vad är NPM?
NPM är ett sätt att styra offentlig verksamhet – alltså
sådant som kommuner, myndigheter och regioner gör. Idén kommer från
företagsekonomin och började spridas på 1980-talet. Tanken var att staten
skulle bli mer effektiv, ungefär som ett företag.
I stället för att bara följa regler och ge service, skulle
myndigheter börja tänka på resultat, konkurrens och kundnöjdhet.
Vad innebär det i praktiken?
NPM bygger på några grundidéer:
- Mätbara
mål – Allt ska kunna mätas och följas upp.
- Konkurrens
– Privata företag ska kunna utföra offentliga tjänster.
- Kundtänkande
– Medborgaren ses som en kund som ska kunna välja.
- Resultatstyrning
– Fokus ligger på vad som uppnås, inte hur det görs.
Det här har förändrat hur myndigheter arbetar. I stället för
att bara följa lagen, ska de också visa att de är effektiva och levererar
resultat.
Hur påverkar det dig som medborgare?
Det finns både fördelar och nackdelar.
På plussidan finns ökad
valfrihet. Du kan ofta välja skola, vårdcentral eller assistansutförare.
Det kan ge mer makt åt individen.
Men det finns också problem. När fokus ligger på det som går
att mäta, hamnar sådant som relationer, trygghet och långsiktighet
i skymundan. Och valfriheten kan bli en börda – särskilt för den som är sjuk,
gammal eller har en funktionsnedsättning. Att välja rätt kräver kunskap, tid
och ork.
NPM och LSS – en krock mellan rätt och ekonomi
LSS är en rättighetslag. Den säger att personer med
stora funktionsnedsättningar har rätt till stöd – oavsett vad det kostar. Det
passar dåligt ihop med NPM:s fokus på effektivitet och budgetkontroll.
Samtidigt har delar av LSS blivit en marknad.
Personlig assistans är ett tydligt exempel. Här finns många privata utförare,
och brukaren kan välja vem som ska ge stödet. Det har gett ökad
självbestämmanderätt – men också lett till fusk, kontrollsystem
och nedskärningar.
Under 2010-talet började staten skärpa reglerna för
assistans. Målet var att minska kostnaderna och stoppa felaktiga utbetalningar.
Men många brukare upplevde att deras rättigheter försämrades. FN har
till och med kritiserat Sverige för att inte leva upp till konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Vad betyder det här?
New Public Management har förändrat svensk förvaltning i
grunden. Det har lett till mer styrning, kontroll och valfrihet
– men också till ökad byråkrati och ojämlikhet.
För LSS har det inneburit både möjligheter och svårigheter.
Frågan är:
·
Ska offentlig verksamhet styras som ett företag?
·
Eller behöver vi tänka på andra sätt – där relationer,
rättigheter och långsiktighet får större plats?
Kommentarer
Skicka en kommentar