Permobil på vift – eller bara vi som rullar in i 2026

 

Har du hört någon säga: ’Där kommer en Permobil’? Som om hjulen rullar själva! Men bakom varje hjälpmedel finns en människa – med humor, mål och en resa att göra. Och ibland leder den resan till oväntade samtal på spårvagnen. Läs vår krönika om respekt, hjul och små möten som gör Göteborg lite varmare.


Är jag en rullstol eller en människa

Har du varit med om det? Någon pekar och säger:
”Titta, där kommer en Permobil!”

Det låter nästan som om fordonet har fått eget liv. Som om det är ute på promenad helt själv. Jag brukar tänka: ”Nej, det är inte en Permobil som kommer. Det är en människa – i en Permobil.”

Det är en liten skillnad i ord, men en stor skillnad i respekt. För bakom hjulen finns alltid en person. Vi är inte våra hjälpmedel, lika lite som någon är sin cykel eller sin bil.

Men låt oss vara ärliga: hjulen är viktiga. För oss som rullar är de biljetten till frihet. Och ibland är friheten en spårvagnsresa genom stan. Där börjar nästa kapitel i den här krönikan – samarbetet på hjul.




När hjulen möts på spårvagnen

Har du varit med om det? En med rullstol, två barn med vagn och en med rullator på samma vagn. Det är som ett litet pussel där alla bitar ska få plats. Och vet du vad? Det brukar gå. Inte för att det är enkelt, utan för att vi pratar med varandra.

”Ska du av vid nästa?”
”Jag kan backa lite om du behöver svängrum.”

Små repliker som gör stor skillnad. Och mitt i allt blir det ofta ett skratt. Någon berättar om sin hund, en annan om varför de älskar linje 11. Det är som om kollektivtrafiken inte bara tar oss framåt – den är som ett socialt kit.

Det är en påminnelse om att vi som rullar inte är hinder. Vi är människor som samarbetar, som hittar lösningar och som gör Göteborg lite varmare mellan hållplatserna.

Ett tack som rullar vidare

När året går mot sitt slut vill vi på LSS-Partner säga något enkelt men viktigt:
Tack. Tack till alla assistenter som gör vardagen möjlig. Tack till alla uppdragsgivare som låter oss vara en del av er resa. Tillsammans har vi rullat genom 2025 med både utmaningar och skratt.

Nu ser vi fram emot ett nytt år – med fler samtal, fler lösningar och fler möten där hjulen får plats.

Gott Nytt År önskar vi på LSS-Partner!


Vid tangenterna 

Håkan

Bilden är ett samarbete mellan mig, Co Pilot och Google Gemini

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jacka i minusgrader? Inte ett grundläggande behov, enligt Försäkringskassan

Bild
    När något självklart blir ifrågasatt När kylan biter i kinderna och termometern visar tio minusgrader tänker de flesta av oss inte på att en jacka är en förutsättning för att komma ut. Men för många som lever med en funktionsnedsättning är det just här problemet börjar. Försäkringskassan anser nämligen att hjälp med att ta på sig en jacka inte är ett grundläggande behov. Det är svårt att förstå. Hur kan något så självklart bli oviktigt i myndighetens ögon? Att inte få hjälp med jackan i vinterkylan innebär att livet stannar vid ytterdörren – ändå räknas det inte som ett grundläggande behov.” Foto: M365 Copilot, genererad illustration för LSS ‑ Partner Ett system som tappat kontakten med verkligheten Jag är tacksam över att få arbeta på LSS‑Partner, där vi möter människor som varje dag gör sitt bästa för att leva ett aktivt och självständigt liv. Men jag ser också hur dagens system skapar hinder och oro. För många av våra kunder handlar assistansbehovet inte om ...
Läs mer

Mer än bara minuter – jakten på den goda assistansen

Bild
 Sitter här med kaffekoppen och funderar över ett ord som svänger rätt friskt i vår bransch just nu: kvalitet. Jag har haft personlig assistans sedan 1990. Det är så länge att jag minns tiden när vi fortfarande förklarade för folk att nej, det är inte ”hemtjänst på hjul” vi pratar om. Under alla dessa år, både som användare och i mitt yrkesliv, har jag insett att kvalitet inte är något som bara går att fånga i ett snyggt Excel-ark, hur mycket vissa myndigheter än försöker. För mig handlar kvalitet om doften av nymalet kaffe, om att komma i tid till ett möte och om friheten att kunna vara en tjurig gubbe precis när jag vill, utan att behöva be om lov.  Jag och några goda vänner firar en födelsedag När livet inte ryms i en tabell Vi pratar ofta om assistans i form av timmar och beslut. Men har ni tänkt på hur märkligt det är att försöka klocka mänsklig värdighet? Kvalitet för mig börjar i det enkla: att jag äger min dag. Det är jag som ska styra skutan, inte ett administrativ...
Läs mer

CP - När kroppen jobbar övertid från födseln

Bild
      Min styrka handlar inte om att jag klarar mig själv, utan om att jag har lärt mig att använda verktygen för att leva fullt ut." Följ med in i en vardag där kroppen arbetar hårdare än genomsnittet och där personlig assistans är skillnaden mellan att tömma energidepån före frukost eller att faktiskt kunna delta i livet. En text om  strategier och konsten att leva, även när livet känns som att sätta ihop en IKEA möbel utan ritning.  Morgonen – en nystart med förbehåll Det finns morgnar när allt känns ovanligt samordnat. Kaffet smakar rätt, solen faller fint in i rummet och mitt mentala fokus är skarpt. Men även dessa morgnar är kroppen – den där kroppen som kom till världen med en CP‑skada – ett projekt som kräver full stöttning. Trots att morgonen är min piggaste tid, är jag helt beroende av assistansens händer för att komma ur sängen, sköta min hygien och bli påklädd. Morgonen är som en kort ”happy hour” i nervsystemet. Allt är lite mjukare och ...
Läs mer