Lagar, avtal och vår frihet – vad händer med den personliga assistansen?

 

Av Håkan Högberg, LSS-Partner Göteborg

Det pågår en förändring i den personliga assistansen som inte alltid syns utifrån, men som märks djupt i vardagen för alla berörda. Den handlar om tid – hur länge en assistent får arbeta, hur länge man måste vila och vad som inte längre går att göra undantag från.

Personlig assistans i praktiken: En vardag som skuggas av "paragrafer."

Det är i de här gränserna som verksamheten formas. När paragraferna skärps sker en tyst revolution i människors hem; ett liv som tidigare präglades av flexibilitet skuggas nu alltmer av strikta tidsregler. Och när reglerna ändras, förändras förutsättningarna för både den som har assistans och den som utför den. Vad är det som styr – EU, lag eller avtal?

I grunden finns ett enkelt faktum: tiden är inte fri. EU sätter ett tydligt tak vilket innebär att en arbetstagare i genomsnitt inte får arbeta mer än 48 timmar per vecka, oavsett hur verksamheten ser ut. Den svenska arbetstidslagen bygger vidare på detta och lägger till krav på vila. En assistent ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila och en veckovila som normalt uppgår till minst 36 timmar.

Men det är först i kollektivavtalet mellan Fremia och Kommunal som dessa regler blir till verklighet i assistansen. Där finns möjligheter att anpassa arbetstidens förläggning till assistansens unika behov, till exempel genom längre pass eller särskilda schemalösningar. Det helt avgörande är dock att dessa lösningar alltid måste rymmas inom EU:s strikta grundkrav.

Två stora skiften under 2026

Det vi ser nu är inte bara en enskild förändring, utan två tunga regelskiften som landar under samma år men vid olika tidpunkter:

1. Striktare dygnsvila (Infördes 1 januari 2026)

Sedan den 1 januari 2026 lever branschen under de nya, stramare reglerna för dygnsvila. Det finns ingen exakt regel som säger exakt hur långt ett enskilt arbetspass får vara, men i praktiken avgörs det av viloreglerna. Om en assistent måste ha minst 11 timmars sammanhängande vila mellan två pass sätter det ett naturligt tak.

Det är därför som dygnspass – arbetspass som sträcker sig över 24 timmar – har blivit betydligt svårare att använda. De är inte helt förbjudna i avtalet, men de kräver nu MBL-förhandlingar och att vilan och återhämtningen direkt efteråt kan säkerställas på ett mycket striktare sätt än förr.

2. Nytt system för övertid och mertid (Träder i kraft 1 november 2026)

Nästa stora förändring landar den 1 november 2026. Det är då utrymmet att använda tid som en flexibel lösning begränsas ytterligare. När mertid för deltidsanställda börjar behandlas och ersättas som övertid, försvinner den ekonomiska bufferthantering som branschen länge lutat sig mot.

Att använda deltidsanställdas extra timmar för att täcka upp vid plötsliga luckor blir därmed en lösning som:

• Kostar betydligt mer
• Räknas mycket striktare i tidsbudgeten
• Snabbare når sina lagstadgade gränser

Detta påverkar inte bara ekonomin, utan hela sättet att tänka kring bemanning.

Vad betyder detta för assistansen i vardagen?

När man sätter ihop de här två skiften blir bilden tydlig. Långa pass blir svårare att använda, dygnspass kräver omfattande administration och extra timmar från den ordinarie personalen är inte längre en självklar lösning. Samma situation kan helt enkelt inte längre lösas med mer tid från samma person. Den måste lösas med fler personer.

För oss som anordnare

För oss på LSS-Partner, och för branschen i stort, innebär detta att den gamla bemanningsmodellen är bruten. Vi kan inte längre planera en trygg verksamhet med utgångspunkten att det går att lösa tillfälliga luckor med övertid eller mertid. Vi måste istället bygga en organisation som klarar variationer utan att de enskilda assistenterna arbetar för mycket.

I praktiken innebär det att vi måste rekrytera fler timanställda. Inte som en passiv reserv, utan som en helt nödvändig resurs för att få verksamheten att fungera – särskilt vid sjukfrånvaro, resor och oförutsedda situationer.

För dig som uppdragsgivare

För den som lever med assistans innebär detta något mycket påtagligt. När arbetstiden inte längre kan användas lika flexibelt på ett fåtal personer, måste fler individer dela på uppdraget i schemat. Det innebär i förlängningen fler personalbyten och fler kontakter i vardagen.

Det går att bygga välfungerande team ändå, men det förändrar tveklöst känslan av sammanhang och kontinuitet i det egna hemmet.

Översikt – Arbetstid, vila och konsekvenser i kollektivavtalet

Område	Regel / Nivå	Vad det innebär	Praktisk följd
Ordinarie arbetstid	Ca 40 tim/vecka	Heltid enligt lag och avtal.	Utgör basen för all schemaläggning.
Max arbetstid	48 tim/vecka i snitt	Inklusive all övertid över begränsningsperioden.	Stoppar för långa arbetsperioder i rad.
Arbetspassets längd	Ingen exakt timgräns	Begränsas indirekt av kraven på vila.	Långa pass och dygnspass blir svårare att få till.
Dygnsvila	Minst 11 timmar	Skall ges sammanhängande mellan arbetspassen.	Begränsar möjligheten till täta arbetspass (Infört jan 2026).
Veckovila	Minst 36 timmar	Sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod.	Styr och begränsar längre schemaperioder.
Övertid	Ca 200 tim/år	Extra arbetstid för heltidsanställda.	Ersätts enligt avtal och ska användas restriktivt.
Mertid	Ca 200 tim/år	Extra arbetstid för deltidsanställda.	Likställs ekonomiskt med övertid (Träder i kraft nov 2026).
Undantag	Möjliga via avtal	Tillåtet vid t.ex. jourhem, dygnspass eller resor.	Kräver särskild hantering och kompensatorisk vila.
Bemanning	Fler huvuden behövs	Mindre utrymme för extra tid per individ.	Skapar ett ökat behov av en aktiv timpool.

 

Och då återstår frågan

Alla de här reglerna har en tydlig och god tanke bakom sig. De ska skydda arbetstagaren, motverka utbrändhet och skapa sunda arbetsplatser.

Men när man ser hur de slår i den praktiska assistansvardagen blir bilden mer komplex. Mindre utrymme för långa pass, mindre möjlighet att lösa kriser med tid och ett större behov av att dela upp insatserna på fler händer. Då går det inte riktigt att släppa tanken: är det här bara en välkommen anpassning till bättre arbetstidsregler? Eller är det också en utveckling som, steg för steg, riskerar att göra det för svårt att både ha och bedriva personlig assistans?

AI har använts som stöd vid korrektur, redigering och illustration. © Håkan Högberg, LSS-Partner 2026.