Vad händer i assistansen – och hur påverkar det vår vardag?

 

Av Håkan Högberg, LSS-Partner

Det händer mycket inom den personliga assistansen just nu. Beslut om ersättningsnivåer, bedömningar och kontroller påverkar inte bara myndigheter och anordnare. De påverkar vem som kommer hem till dig på morgonen, om du kan känna trygghet i ditt stöd och hur stor frihet du har att leva ditt liv på egna villkor.

Assistansersättningen halkar efter

En av de mest omdiskuterade frågorna handlar om den statliga assistansersättningen. Under 2026 är schablonbeloppet 347,70 kronor per timme. De pengarna ska täcka löner, sociala avgifter, utbildning, arbetsmiljö, administration och andra kostnader som krävs för att assistansen ska fungera.

För en assistansanordnare som ansvarar för tusentals assistanstimmar varje månad handlar det om mycket stora belopp. Det påverkar möjligheten att erbjuda konkurrenskraftiga löner, utbildning och långsiktig kvalitet.

Problemet är att ersättningen under lång tid inte har ökat i samma takt som kostnaderna. Assistansföretag och kommuner har länge varnat för att pengarna inte räcker lika långt som tidigare. Arbetsgivarorganisationen Fremia, som LSS-Partner är anslutet till, har låtit beräkna att ersättningen i dag borde ligga 35 till 45 kronor högre per timme om den hade följt kostnads- och löneutvecklingen bättre.

Skillnaden kan verka liten vid första anblicken. Men när varje assistanstimme räknas blir konsekvenserna stora. För dig som är uppdragsgivare märks det när det blir svårare att rekrytera och behålla erfarna assistenter. För assistenterna kan det innebära en långsammare löneutveckling och färre möjligheter till kompetensutveckling. För närstående skapar det oro för att stödet inte ska vara lika stabilt som tidigare.

Ekonomi kan låta tråkigt. Men i assistansen handlar ekonomi i grunden om människor. När resurserna pressas påverkas kvaliteten, tryggheten och möjligheten att få vardagen att fungera.

När livet räknas i minuter

 

Allt som betyder något i livet låter sig inte mätas i minuter.

En annan fråga som väcker starka känslor handlar om hur Försäkringskassan bedömer rätten till assistans.

Många som söker eller redan har assistans beskriver hur vardagen måste redovisas in i detalj. Hur lång tid tar det att äta? Hur många minuter behövs för att klä sig? Hur lång tid kräver en förflyttning mellan rullstol och säng?

Försäkringskassan behöver naturligtvis göra bedömningar och följa lagen. Samtidigt upplever många att fokus ibland hamnar mer på minuter än på människors faktiska livssituation.

För den som lever med assistans innebär det ofta en osäkerhet som aldrig riktigt försvinner. Kommer timmarna att räcka? Hur påverkas nästa omprövning? Har jag beskrivit mina behov tillräckligt tydligt?

För den personliga assistenten kan det också skapa problem. När scheman blir allt mer pressade och tiden beräknas hårt finns en risk att flexibiliteten försvinner. Vardagen fungerar sällan som ett tidsschema på papper. Livet tar den tid det tar.

Många upplever därför att minuträkningen inte bara handlar om administration. Den påverkar känslan av trygghet och frihet i vardagen.

Kontroll eller självbestämmande?

Samtidigt pågår en livlig debatt om kontroll och integritet.

De flesta är överens om att fusk ska bekämpas och att skattepengar ska användas rätt. Men frågan är hur långt kontrollen får gå.

Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA, har länge betonat att personlig assistans bygger på självbestämmande. Organisationen återkommer ofta till att den som har assistans är experten på sitt eget liv. Assistansreformen skapades för att ge människor möjlighet att styra sina liv, inte för att göra dem mer beroende av myndigheter och kontroller.

Här uppstår ibland en svår balansgång. Ju mer detaljerade kontrollerna blir, desto större är risken att människor känner sig granskade i sitt eget hem. Ingen ska behöva uppleva att varje vardaglig aktivitet måste motiveras eller försvaras.

Personlig assistans handlar ytterst om frihet. Om att kunna bestämma när man vill arbeta, studera, resa, träffa vänner eller bilda familj. Det perspektivet får inte försvinna i jakten på regler, dokumentation och kontroll.

En trygg partner i en osäker tid

I denna värld av lagändringar, myndighetsbeslut och politiska diskussioner spelar valet av assistansanordnare stor roll.

För oss på LSS-Partner handlar uppdraget om mycket mer än administration. Vi ska finnas där när frågor uppstår, hjälpa till att tolka beslut, stödja assistenterna i deras arbete och bidra till att vardagen fungerar.

När regelverken blir mer komplicerade ökar också behovet av kunskap och tillgänglighet. Därför är vår ambition att vara en trygg och närvarande partner för både uppdragsgivare, assistenter och närstående.

För i slutändan handlar personlig assistans inte om timbelopp, paragrafer eller myndighetsbeslut. Det handlar om människor. Om möjligheten att leva ett liv med trygghet, självbestämmande och framtidstro.